onsdag 28 mars 2012

Triss i trillingar!

Våra får är märkliga på många sätt. De har till exempel redan från början varit alldeles ovanligt handtama - kommer gärna fram och vill bli kliade i hagen. I höstas skrämde de vår beridare Ida från vettet när de glatt galloperade emot henne i hagen - hon vände och sprang åt andra håller med hela fårflocken efter sig - tjohoo vad roligt de tyckte att det var. Och det är INTE knäckebröd de vill ha - jag provade det också men de såg bara mer frågande ut än vanligt och fortsatte be om att bli kliiiiiaaadeee.....

Sen är det Keith - baggen. antingen är han en sportfåne av stora mått eller så har han, liksom Springer Spanieln Strimma, en intressant bokstavskombination av något slag. Varför? Jo, han kliver upp tidigt, går ut från fårhuset (fåren går in och ut som de vill) och JOGGAR en stor runda i vinterhagen. Varje morgon! Tackorna däremot ligger lungt kvar och väntar på att jag ska komma med morgonensilaget - ingen anledning för dem att springa i onödan när maten serveras mitt framför nosarna på dem...



Och nu är det lammen - vi har fått trillingar - IGEN! Jag får väl börja med att förklara att våra tackor är av allra bästa pälsfårs stam (eller Gotland som de heter numera...) med datautskrifter långa som min arm där hela deras familjeträd finns redovisat. Och Pälsfär brukar inte föda trillingar särkilt ofta - det överlåter man åt de hyperfertila finullsfåren att göra. Men, samtliga tre tackor som lammat så här långt har fött trillingar - pigga och glada och friska är de därtill! Det måste ha varit något alldeles extra smakligt i betet i Gripenberg som gjorde att äggen flödade när baggen  Keith släpptes in i höstas.


För det är INTE baggens som får tackas för detta med flerfödslarna - den egenskapen står tackorna för alldeles själva! Bagge får tacka lamm....som sagt var!